19 veckan
Idag går jag in i vecka 19, min sambos kusiner vet nu om det. Fick glada samtal med tårar och skratt.
Nyfiken som bara den inför imorgon då vi ska på nytt UL. Men Dessvärre måste jag in med nytt urinprov och ta stick i fingret, stick i fingret klarar jag inte av man kan inte bara sticka någon i fingret och tro att vi ska vara vänner sedan. Jag blir som en staty jag kan inte röra mig, vill bara skrika, gråta finns få saker som är värre. Stick i armen går bättre när man får embla och tar det för lång tid så finns det något som är ännu starkare och mycket dyrare, de erbjuder det inte och man måste tjata. Jag har sådana psykiska problem, jag blir hysterisk av en sådan fjantig grej som ett litet stick.
BM ville ta blodprov förra gången men jag vägrade, första gången så tog dom blod de var för drygt 2 månader sedan. Allt var bra, sedan åkte jag in på akuten i januari för jag kräktes blod. Så var de tvugna att ta massa prover men jag fick embla och allt såg bra ut. BM blev lite sur, men hon hade lovat att vi skulle planera alla stick och varna innan jag skulle dit, fick tom ta med embla paket hem. Än så länge känner jag inte av någon graviditets trötthet så jag gissar att mina järnvärden ligger ganska bra till, de på akuten sa att dom var imponerande bra. Men jag ska inte sticka mig förrän i slutet av mars så jag kanske inte ska oroa mig så mycket över det.
Nyfiken som bara den inför imorgon då vi ska på nytt UL. Men Dessvärre måste jag in med nytt urinprov och ta stick i fingret, stick i fingret klarar jag inte av man kan inte bara sticka någon i fingret och tro att vi ska vara vänner sedan. Jag blir som en staty jag kan inte röra mig, vill bara skrika, gråta finns få saker som är värre. Stick i armen går bättre när man får embla och tar det för lång tid så finns det något som är ännu starkare och mycket dyrare, de erbjuder det inte och man måste tjata. Jag har sådana psykiska problem, jag blir hysterisk av en sådan fjantig grej som ett litet stick.
BM ville ta blodprov förra gången men jag vägrade, första gången så tog dom blod de var för drygt 2 månader sedan. Allt var bra, sedan åkte jag in på akuten i januari för jag kräktes blod. Så var de tvugna att ta massa prover men jag fick embla och allt såg bra ut. BM blev lite sur, men hon hade lovat att vi skulle planera alla stick och varna innan jag skulle dit, fick tom ta med embla paket hem. Än så länge känner jag inte av någon graviditets trötthet så jag gissar att mina järnvärden ligger ganska bra till, de på akuten sa att dom var imponerande bra. Men jag ska inte sticka mig förrän i slutet av mars så jag kanske inte ska oroa mig så mycket över det.
Kommentarer
Trackback
