Mamma till Ilias

Jag bakade scones, som jag tänkte imorse, även om jag väckte peter före så han skulle vara hungrig. Han är nämligen inte en sån som är hungrig direkt när han vaknar, utan han vill helst vara vaken i 2 timmar innan han känner att måste få i sig något. Vi låg och mysade i två timmar, pratade och peter fick känna många sparkar då han kände att det verkligen var säkert, inga gissningar. Han sa att han tidigare hade gissat sig till sparkarna och visste inte riktigt säkert va han hade känt. Men nu blev han jätte rörd och visste precis vad det var. Sparkarna blir bara tydligare och tydligare riktigt häftig.


Bebis har varit vaken mycket idag flera gånger har den börjat röra sig och jag är otroligt glad att man känner att den lever. Jag blir otroligt nojjig mellan gångerna, riktigt mamma grej.


Jag lastade upp ur kundvagnen idag när vi handlade, fick antingen förvärkar/sammandragningar eller något sånt. Först gick det ganska bra, vi var och kikade in i blomsterbutiken. Men innan det var färdigt svor jag och kunde knappt röra mig. Bilfärden hem på 10 minuter kändes verkligen som en evighet, varje gupp och ojämnhet i den gamla vägen skar verkligen genom hela kroppen. Jag stapplade in och la mig i sängen, alla rekomenderar ju vila.  Att det sedan höll i sig i 45 minuter och blev bara värre gjorde inte det hela bättre jag var helt slut. Somnade sedan efter två alvedon och lite mys med hjärtat.

Vaknade två timmar senare då hade Peter gjort middag, Pepparbiffar, Potatisgratäng, Beasås och grekisk sallad. Dukat upp bordet, tänt ljus mysfaktor var enorm. Vi åt en underbart go middag framför den nya filmen New moon som peter köpte idag åt mig.