Mamma till Ilias

Var med i någon intervju idag som gällde sjukskrivning. Man blir rätt så ställd när dom ska från 20 frågor och man ska ha en duglig uppfattning om vad som händer och vad som pågår runt omkring en. Ha ett bra svar direkt när dom trycker upp micken rakt i näsan på en dessutom. Sedan var det lagomt passande att jag själv är sjukskriven nu. Vet att det är bara tillfälligt och att många har problem med både vc och fk, det beror ju på vem man får som handläggare, vilken arbetsgivare man har och vilket bemötande man får på vc. Man kan inte göra mer än sitt bästa. Jag har haft tur när min arbetsgivare ändå gjorde det möjligt med lättare arbetsuppgifter i Januari sedan att det inte hjälpte så mycket är egentligen ingens fel.

Både för och nackdelar med båda argumenten, men vare fall är väl någorlunda unik och utifrån det måste man få en  inviduell bedömning, om alla sammarbetar kan man väl få en någorlunda syn på hur man bäst kan gå till väga. Mitt fall är kort begränsad tid att efter graviditeten kan jag påbörja träning med hjälp av läkare och sjukgymnast förbättra ryggen och senare graviditeter. Jag har blivit lovad hjälp av en sjukgymnast så jag känner mig rätt nöjd över att jag har blivit lovad det och att det kan göra stora skillnad för mig även i framtiden så man kan förbättra min rygg genom rätt träning, lättare vikt och sådana grejer. Jag vet inte vilket bemötande jag kommer att få då men har jag fel inställning redan nu finns det heller ingen anledning att fortsätta leva heller. Hoppet är det man förlorar sist.